snökaos

Nu är det ett faktum, Stockholms kollektivtrafik är ungefär lika bra på att klara av snö som Göteborgs. Fast jag är ändå lite imponerad, det har gått bra hela veckan, men så idag när det verkliga snökaoset bröt ut tog det stopp. Det vanliga 30 minutrarna det brukar ta från universitetet till mormor och morfar förvandlades till 1 timma och 40 minuter. KALLT var det också ska jag be att få tala om. -8, snålblåst och snö som bara vräkte ned. Trots tredubbla långkalsonger, dubbla strumpor, vantar, mössa och halsduk frös jag så jag trodde att jag skulle tappa tårna. Bussen kom inte, pendeltåget var 50 minuter försenat och trean åkte förbi i ett kör (varför är det alltid så med en buss man inte ska åka med?).
När jag äntligen kom fram till mormor och morfar var lasagnen framdukad och teet min räddande vän i nöden. Det snöar fortfarande och jag undrar spänt om mina planer om att åka hem imorgon kommer hålla. Snälla, snälla, snälla Brommaflygplats ha öppet och låt flygen gå!

Samtidigt känns det lite vemodigt att åka härifrån, lämna all snö bakom mig. Tittade lite på musikhjälpen idag och i Götet var det uppenbarligen lika kallt och blåsigt som här, men ingen snö! Blir lika glad varje gång jag tittar ut och när det snöade som mest idag och alla andra suckade lite lätt började jag hoppa av glädje. Trots allt kaos är det ändå något speciellt med snö. Så jag hoppas av hela mitt hjärta att det ska börja snöa i Götet också, för jag vill ha en vit jul.

KÄRLEK