Att det kan vara så roligt och samtidigt så jobbigt. Tre kvällar i rad nu har jag umgåtts med olika kompisgäng, tre kvällar i rad har jag skrattat tills jag får ont i magen och tre kvällar i rad har jag sagt hej då till tre av mina allra bästa kompisar. I lördags var det Pehå, igår Linnéa och idag Dannie. Ingen av dem kommer jag se på minst fem månader. När jag nästan började gråta förut och Nicki frågade vad han kunde göra för att det skulle kännas bättre sa jag att det avr okej, jag sa att jag tycker att jag är priviligierad som faktiskt har tre såpass bra kompisar att jag kan gråta över dem och ändå ha så många kvar hemma. Och vi kommer ju ses igen, snart. Det blev bara för mycket nu. Jag åker tillbaka till Stockholm imorgon och måste därför säga hejdå för stunden till alla andra samtidigt...
Jag är ändå glad och stolt över mina underbara vänner!
KÄRLEK
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar