12 timmar stod Flygande mattan stilla, 11 timmar stod jag stilla framför den. 11 timmar var mina tre fraser: "Nej, tyvärr..", "det är teknisk service", "det vet vi inte riktigt, förhoppningsvis senare idag". En ganska så varierande dag på jobbet helt enkelt. Med tanke på att mina knän än en gång har börjat göra sig påminda, så ska jag absolut inte klaga utan hade en ganska trevlig dag. Dessutom hade jag de mest udda två sista timmarna. En 47-årig man som kom från Stockholm, bodde i Småland, jobbade på IKEA, hatade Göteborg och såg ut att ha fastnat på 80-talet bestämde sig nämligen för att stå utanför mattan i två timmar och prata med mig. Och som han pratade, om sin älskade familj (framförallt den yngsta dottern), IQ, städer, Grönan och diverse andra saker. Jag som brukar ha lätt för att prata och vara ganska bra på det fick knappt en syl i vädret. Diverse olika chefer kom förbi och varken Anna eller Martin var så speciellt bra på att hålla sig för skratt när de hörde honom prata. Det var helt otroligt! När parken sedan stängde trodde jag knappt att jag skulle komma därifrån, men jag lyckades. Det var trevliga, men oerhört udda och konstiga timmar, jag kommer inte glömma dem i första taget och Anna berömde mig för att jag hade orkat. Fast å andra sidan, varför skulle jag inte det? Variation och udda är bra!
KÄRLEK
KÄRLEK
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar