lördag 30 april 2011

Hope that this will last a while, we should make it last a while

You'd know how the time flies.
Only yesterday was the time of our lives.
We were born and raised in a summery haze.
Bound by the surprise of our glory days.

Nothing compares
no worries or cares.
Regret's and mistakes they're memories made.
Who would have known how bittersweet this would taste?


Så sitter jag här i soffan, sista kvällen i Trysil för den här gången. Det är så ofattbart. Att 6 månader kan gå så snabbt och vara så roliga. Jag vill inte ens tänka på hur det kommer bli framöver och hur konstigt det kommer kännas eftersom att det enda som finns i min hjärna är Trysil. Hur mycket jag än vill tänka på annat så går det inte. Ingen kommer ju orka lyssna på det här tjatet om en vecka, eller ens om någon dag. Tur att jag har grönan att se framemot. Men först blir det ett mellanstopp i Götet några dagar. Ska bli skönt att komma hem och bara umgås med familj och kompisar innan allt drar igen. Samtidigt är det mycket som ska göras där också. Packas upp, tvätta och packas ner. Låter kanske inte som så mycket, men ser ni min packning så blir det en annan sak. Nu måste vi dock sova för att orka upp till morgondagens hotellfrukost och den långa bilfärden hem. So long Trysil!


KÄRLEK

1 kommentar:

Fritz sa...

GÖTLABOOORG?! :)