torsdag 8 januari 2009

En kärleksförklaring till min underbara släkt!


Jag har spenderat tre dagar i Stockholm för att fira min morfar som fyllde 80 år. Hela familjen, mina kusiner från Schweiz, Anna och Stina och mormor och morfar, vad skulle jag göra utan er? På olika sätt förgyller ni vardagen för mig. Jag saknar er när vi inte ses och är alltid glad när vi ses. Jag har världens sötaste små kusiner, att all världens energi kunde rymmas i tre så små barn är helt otroligt och väldigt roligt.

Och mormor och morfar, tänk att vara 80 år och fixa kalas för drygt 50 personer, inte fy skam. Trots att mormor är gammal och svag så är hon med och hon leker med kusinerna och fixar mat till oss och försöker vara med så gott hon kan och att morfar är en riktig krutgubbe är inte en underdrift. Tänk dig att vid 80:års ålder skriva en bok och vara med överallt. Jag är grymt imponerad, ni är mina idoler.

Min gigantiska familj är det jag kommer sakna mest när vi reser, inte så konsitgt kanske, fast det här är ingen vanlig saknad utan en saknad så full av kärlek och glädje att det inte ens går att beskriva med ord.
En liten kärleksförklaring är det som får duga för nu.

1 kommentar:

Anonym sa...

hahah jag älskar fanny på bilden som är lite gött tokrolig!