torsdag 1 april 2010

en lång natt senare

20 grader kallare än bilden och inte riktigt lika glamouröst. Fast innebörden var i princip densamma.
Igår var det alltså modevisning och insparkspub på Gröna Lund, mycket trevligt annordnat även om jag till en början kände mig något ensam. Gick runt med Anna och hälsade på alla olika chefer och ansvariga som jobbade där, dock ingen säsongare i min egen ålder. Bestämde mig för att ändra på detta och begav mig ut på socialiseringsjakt. Det gick väldigt bra och jag träffade två supertrevliga tjejer som läser kriminologi på SU och som jag sedan hängde med resten av kvällen. Vi tre fortsatte att socialisera oss med de andra och när vi sedan skulle lämna Tyrol och bege oss vidare ut var vi en hel buss med människor. En partypepp busschaufför blev våran privatchaffis och körde en liten omväg till Sergels torg där partyt fortsatte. Så långt var allt frid och fröjd och det kändes som en riktigt lyckad kväll. Det hann dock ändra på sig när jag kvart över tre står utanför min port och inser att jag har tappat mina nycklar. Jag kommer alltså varken innanför porten eller framförallt inte in i lägenheten. Efter att ha vandrat hela vägen tillbaka och lyst på marken inser jag att det enda logiska stället där nycklarna kann vara är kvar på Tyrol (tappade trots allt väskan där en gång och det flög ut saker). Beger mig då till cityterminalen för att värma mig lite och köpa biljett till flygbussen jag skulle åka med imorse. Väl där höll jag på att somna på en bänk, men tog mitt förnuft till fånga och vaknade till liv. Har aldrig känt mig mer som en uteliggare i hela mitt liv. Ringer pappa i panik halv fem och rådfrågar honom vad jag ska göra, antingen stanna kvar i stan = somna på cityterminalen (inte något bra förslag), ta en taxi till Anna och sova där i två timmar innan jag beger mig till mormor och morfar för att hämta extranyckeln eller åka direkt till mormor och morfar. Bestämde mig för alternativ tre och satte mig på pendeltåget mot Solna vid 04.50 imorse. Det var med extremt dåligt samvete jag ringde och väckte m & m för att be dem öppna för mig. Fick dock mackor, banan och varm mjölk och en väldans massa medlidande. Satte mig åter igen på pendeln, denna gång in mot stan och vandrade tillbaka mot lägenheten. Klockan var 6 när jag så småningom stupade i sängen för att vakna två timmar senare av att väckarklockan ringde och det var dags att sätta sig på bussen mot Arlanda och så småningom Göteborg. Har känt mig som ett levande lik hela dagen och kommer inom fem sekunder somna på soffan innan jag ikväll ska hem till Sara på födelsedagskalas. En lång natt där jag gärna skippar att återuppleva den senaste halvan igen...
KÄRLEK

2 kommentarer:

Linn sa...

du lever i alla fall!!

Rikki sa...

Ojoj, låter som de alltid händer grejer i Sthlm :) låter ändå som de va en rolig kväll trots nyckeltappet