Johan och jag

Om det är någon som har missat det så har jag världens bästa brorsa. Dock råkar det ju vara så att han befinner sig på helt fel ställe just nu. Inte bara fel för att det inte är i Kalmar, inte är i Sverige, inte är i Europa ens en gång. Utan det är fel för att det är Afghanistan. Fel för att det är krig där. Fel för att han inte är här. De senaste dagarna har jag haft en sådan obeskrivlig längtan efter honom. Det var alldeles för längesen vi hördes, alldeles för längesen vi sågs, alldeles för längesen jag ens fick veta om han är okej.

Till idag.

Jag sitter här på biblioteket och var precis på väg att stänga av datorn när han skrev till mig. Ni förstår inte hur fantastiskt det är att prata med någon man älskar men inte pratat med på två månader. Så nu sitter jag här med världens största leende på läpparna och funderar på om jag ska göra en nedräkningskalander, för nu är det mindre än en månad tills han kommer hem. Längtan har nu fått en ny skepnad, med ett slut och ett mål. En längtan och en lättnad, att allt är okej! Nu hoppas vi bara att allt går bra så att vi snart sen. Tack Johan för att du finns, för att du är min bror och för att du är så duktig!

KÄRLEK

we are the people

Ikea för hela slanten! Det har inhandlats sängar, hyllor, mattor, handdukar, lakan, lampor, spegel, ljus, korgar och prylar i mängder. För någon vecka sedan förvandlades cellen till ett rum, jag tänkte nu att rummet skulle förvandlas till ett hem. Det blir mycket ihopsättande och donande, men det ska nog bli bra i slutet. Får dock se om vi hinner med allt innan morgondagen. Då blir det nämligen Göteborg, äntligen hem igen. Och den här gången kommer det storfrämmande, alla 5-kampsvärdar ska göra Liseberg osäkert. Det här har vi väntat på och planerat sen slutet på april, förstår ni hur mycket pepp det blir? Det gör knappt ens jag!

Först blir det dock lite mer plugg... Vilket faktiskt blir förvånansvärt mycket enklare när man har något roligt att se fram emot.

KÄRLEK

these walls don't lie

Lagar och regler är det enda som finns i hjärnan nu. Lite som gröt känns det. Fast det är ändå väldigt intresant. Märker redan att jag börjar läsa tidningar och titta på nyheter på ett annat sätt. Känns som att det kommer bli ett intressant liv. Inte bara yrkesmässigt.

Igår va det väldigt mysigt, filmkväll hemma på Västra Sjögatan. Kuddar, ljus och mysfilm, som i och för sig var ganska dålig. Ikväll ser det ut som det blir fotboll, men först radio-genomgång. Spännande!

Ska även få köpa ny säng, värt! Anledningen är dock mindre rolig, men allt har löst sig nu.

KÄRLEK

home alone

1 timma och 45 minuter. Härlig promenad. Jag har saknat mina promenader. Att sätta på ipoden och bara gå. Inga mål, inga människor, bara gå och gå. Att dagens promenad avslutades med att jag såg minst 212 spindlar på broräcket kändes dock lite oroväckande. Det kryper överallt på kroppen just nu.

Så har jag överlevt den här helgen också. Att det kan ha vart en av de ensammaste någonsin var kanske inte höjdare. Men jag har fått pluggat en hel del och snyltat internet ännu lite mer. Nu börjar det återigen röra sig i korridoren här utanför och det känns bra. Det där med ensamhet är inget jag strävar efter igen.

KÄRLEK

raise your hope

Sitter återigen på biblioteket och pluggar. Känner mig alltid lite duktigare när jag gör det. Sen har jag även lyckats hitta en relativt lättläst och rolig bok också. Fantstiskt! Med tanke på att en av e första sakerna jag stöter på är:

Skälen är många till att journalistyrket slår allt annat:

• Du kan ringa vem som helst och fråga om vad som helst.
• Du kan förändra världen.
• Du blir sedd.
• Du lär dig något nytt varje dag.
• Du träffar nya människor varje dag.
• Du får vara med och skriva historia.
• Du är en del av demokratin.
• Du gör att människor blir glada och informerade.
• Du kan utvecklas och göra karriär, utan att behöva bli chef.
• Du blir allmänbildad och kommer vinna i olika sorters sällskapsspel.

Vem kan säga emot detta? Känner mer och mer hur jag valt rätt jobb och hur jag kommer älska det.

Nu ska jag fortsätta skriva på min uppsats om vilka egenskaper som är viktiga hos en journalist. Det gäller att vara vetgirig, "den typen av reporter må vara den som oftast ställer pinsamma frågor, men de är också de som oftast hittar egna nyheter." Det citatet får mig att fortsätta ställa de där konstiga och korkade frågorna i klassrummet. Jag ska lyckas!

KÄRLEK

please don't take my heart away

Ungefär så bra går det just nu... Men jag tycker faktiskt att det är tillåtet att ta en paus då och då! Sitter på biblioteket och läser, samt skissar på första uppgiften. Det går framåt, känns intressant och roligt, men samtidigt är det lite trist att bara sitta och läsa hela tiden.

Då får man ta paus, utnyttja internet, kolla facebook, äta lite, kolla på livebilder från grönan och se hur folkhopen framför Stora scen växer i takt med att Håkan närmar sig. Det känns lite bättre idag även om jag övervägde starkt att köpa en biljett till Stockholm imorse. Dra dit över helgen och bara umgås. Lyckades dock lyssna på magen så jag stannar över helgen, ger det en chans och pluggar på riktigt. Vi skjuter upp resan, blir nog i slutet av september istället, när hösten gjort sig påmind och saknaden om möjligt är ännu större.

Nu återvänder jag till böckerna lite innan det blir ut för en promenad i solskenet.

KÄRLEK

Satan i gatan

When you feel a bit lonely and lost in the world,

call a friend and everything is gonna be okay.

Suttit i skolan från 11 tills nu, mest för att slippa vara hemma, ensam och ledsen. För att kunna snylta internet och plugga. För att känna att jag gör något med mina dagar och för att försöka hitta det roliga i det ensamma. Tur att lektionen var rolig i alla fall. Att jag har världens bästa vänner i Stockholm som hör av sig och peppar mig och att HÅKAN spelar i Göteborg när jag är där, för jag kommer missa honom imorgon och det gör ont i mig. Men nu har jag trots allt något väldigt roligt att se fram emot. Nästa helg är det Göteborg som gäller och så ska alla 5-kampare göra Liseberg osäkert!

KÄRLEK

I wanna dance the night away

Bästa avslutningskvällen man kan ha. Det var utklädnader så färgglada att ingen kunde sluta le, det var spännande mat, det var prisutdelningar där de bästa blev nominerade och ännu bättre vann (Emma), det var dans till fötterna domnade, det var Veronica Maggio på scen, det var tårar och framförallt var det skratt. Skratt när jag vaknade på morgonen och skratt när jag somnade på kvällen. Så tack alla för att ni förgyllde min kväll och min sommar!

KÄRLEK

wave goodbye

Det svåraste jag gjort på länge. Att tvinga mig på den här bussen och faktiskt åka till Kalmar på riktigt. Det var längesen jag grät så mycket som jag gjort nu. Vaknade hos Emma imorse och åt sedan lunch med Tim, Anton, Adam, Emma, Hedda och Anders. Har gråtit från och till sedan dess. Alla utom Anton följde sedan med till cityterminalen och vinkade av mig och när jag där kramade om Hedda och Emma bröt det loss. Jag har utan tvekan världens bästa kompisar och jag älskar dem över allt annat. Och framförallt så längtar jag till nästa gång jag kommer tillbaka till Stockholm, vilket är snart!

KÄRLEK

långa nätter

Jag och världens bästa Emma och Tim har nu suttit i flera timmar och målat ränder på Timpas kläder till stjärngalan. Jag är så tacksam till mina vänner, framförallt med tanke på att det infann sig en viss deppighet under kvällen. Idag var det sista dagen på Grönan, det känns så konstigt! Mitt liv, alltså verkligen mitt liv, det jag älskar mest av allt är slut för den här gången. Jag vet att det kommer åter i vår och så, men just nu känns det lite jobbigt. Har i alla fall haft en fantastisk helg. Jobbat som en galning och det kunde inte vart bättre. Började med en fredag på lagret, det var sjukt roligt! Så fantastiska människor till min hjälp dessutom. Igår va det 5-kamp och idag var det event + barnkalas. Lite av allt helt enkelt!

Nu ska det sovas, måste vara utvilad imorgon ju. För då kommer galan med stort G!

KÄRLEK

Håll drömmen vid liv!

We’re always thinking that someday we’ll be happy;

when we get that car or that job or that person in our lives that’ll fix everything.

But happiness is a mood and it’s a condition, not a destination.

It’s like being tired or hungry; it’s not permanent.

It comes and goes but that’s okay.

And i feel like if people thought of it that way,

they’d find happiness a lot more often.

Happiness is a mood, not a destination.

This has got to be the good life

STOCKHOLM!

Nu sitter jag här utanför porten i Stockholm och väntar på att Hedda ska komma hem från jobbet och släppa in mig, för det börjar bli lite kallt. Jag är i alla fall åter i Stockholm och det känns så skönt. Att äntligen vara tillbaka, även om det bara vart fem dagar så har jag saknat Staden med stort S något oerhört. Inser det inte förrän jag är här! Samtidigt var det inte lika lätt att lämna Kalmar som jag trodde, jag tycker faktiskt att det ska bli roligt att komma tillbaka. Men först peppar jag inför den bästa helgen på länge!

Nu blev jag insläppt av en snäll granne också, så jag slipper sitta ute och vänta med min alldeles för stora, men ack så tomma väska. Kommer vara betydligt tyngre på vägen ner om jag ska få med mig allt jag vill.

Började i alla fall dagen med att jag och Amanda gick en långpromenad runt de små holmarna i Kalmar, hur fint som helst. Vi hittade den ultimata f

rukostplatsen nere vid vattnet också, så nästa gång blir det att vi tar våra cyklar (min är tydligen hämtad och jättefin) med en frukostkorg på pakethållaren. Idag blev det dock frukost på innertaket istället, precis lika mysigt det.

Sedan bar det av till skolan för en föreläsning om journalistikens grunder. Jätteinstressant! Blir fortfarande lika förundrad varje gång jag inser att jag faktiskt ska PLUGGA journalistik. visst att det fortfarande är mycket att läsa och säkert en hel del tråkigt, men detta kommer varvas med fantastiskt intressant litteratur, praktik och framförallt produktion. Jag ska få göra radioprogram, skriva tidningar och vem vet, om jag och Petter får som vi vill blir det även ett eget På spåret innan de här tre åren är över.

Efter skolan hetsade jag i alla fall tillbaka till rummet och hämtade min väska innan det blev en massa timmars tågresande och nu är jag äntligen hemma i Stockholm igen. Imorgon blir det frukost med Lovisa innan jobbet, sedan ska jag praktisera som lagerlöpare, vara 5-kamsvärd och hinna hem för att träffa Clara som kommer hit på besök. Peppen är här och jag älskar livet! Önskar bara att min mage kunde ta vara på all lycka istället för att leta reda på stressen...

KÄRLEK