Men som sagt ett år sedan vi stod där och sa hejdå till våra älskade familjer och vänner, jag anade nog, men kunde inte riktigt se i den stunden att jag skulle ha min livs bästa resa framför mig. Nu saknar jag det och längtar tillbaka titt som tätt. Speciellt när man sitter här med en inlämningsuppgift på 5-7 sidor som ska in i övermorgon...
Men jag får ta det nästa höst, eller någon annan gång i framtiden.
KÄRLEK
1 kommentar:
Åh, det är min bild! Jisses, vad jag saknar er två, dig och Mirrhe! Så fort jag har råd kommer jag upp till Stockholm och hälsar på! Jag tänker på er båda varje dag, tror inte ni kan förstå hur mycket jag saknar er! Ni är världens finaste vänner och jag älskar er!!!
Skicka en kommentar